Polisen använder släktforskning för grova brott

Polisen får använda släktforskning för att lösa grova brott

Från och med den 1 juli kommer polisen i Sverige att tillåtas att använda släktforskning för att lösa vissa grova brott. Denna metod, som regleras i lag, förväntas användas i några få fall år 2025. För att möjliggöra användningen av biometri, inklusive dna-baserad släktforskning i mordutredningar, har det skett ändringar i rättegångsbalken och polisens brottsdatalag.

Strikt reglerad och integritetskänslig metod

Metoden med dna-baserad släktforskning är integritetskänslig och omfattas av strikta lagkrav. Polisen planerar att endast använda denna metod i ett begränsat antal fall där andra utredningsåtgärder har uttömts. En inventering har gjorts för att prioritera vilka ärenden som metoden ska användas i.

Nationellt Forensiskt Centrum ansvarar för implementeringen

National Forensics Centre kommer att ha ansvaret för att säkerställa att polisen har kapaciteten att använda den avancerade släktforskningsmetoden. Metoden har tidigare använts i en svensk brottsutredning och förväntas införas i Polismyndigheten till sommaren. Detta kommer göra Sverige till ett av de första länderna i världen att använda denna metod.

Jämförelse med USA och högre kvalitetskrav

USA är ett annat land som använder dna-baserad släktforskning i brottsutredningar. Polisen i Sverige uppmanar till förnyade analyser som kräver mer DNA för att möjliggöra utvidgade analyser. Det ställs högre kvalitetskrav på dessa analyser jämfört med traditionell DNA-analys.

Polisen publicerar rapport om användning av släktforskningsdatabaser

Polisen har publicerat en rapport som behandlar användningen av släktforskningsdatabaser i brottsutredande syfte. Detta markerar en ny era i polisarbete och brottsbekämpning i Sverige, där moderna metoder och tekniker används för att lösa grova brott.