Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
En motion har lämnats in till riksdagen av Martin Ådahl (C), där han föreslår att arbetsgivaravgifterna sänks för forskning och utveckling samt för löner upp till 25 000 kronor i månaden. Han föreslår också att arbetsgivaravgiften för 15-17 åringar ska fortsätta vara nedsatt. Ådahl menar att många unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden på grund av höga ingångslöner och höga arbetsgivaravgifter.
En av motiveringarna till förslaget är den ökande grova kriminaliteten bland ungdomar. Ådahl argumenterar för att sänkta arbetsgivaravgifter kan minska bidragsberoendet och skapa fler enkla jobb. Genom att sänka avgifterna för löner upp till 22 000 kronor i månaden och sedan successivt avveckla nedsättningen fram till 25 000 kronor i månaden, hoppas han kunna stötta personer som behöver stöd på arbetsmarknaden.
Ådahl föreslår också en differentiering av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. För de som bara behöver tillfälligt stöd, kommer nedsättningen att fasas ut när de får högre lön. Å andra sidan kommer de som behöver ett mer långsiktigt stöd att få permanent nedsättning. Syftet är att stötta branscher med låga trösklar till arbetsmarknaden och skapa förutsättningar för att nya branscher kan uppstå.
Om förslaget genomförs förväntas det kunna införas år 2024. Det beräknas leda till lägre skatteinbetalningar på 4 700 miljoner kronor per år från 2024 och framåt. Förhoppningen är att de sänkta arbetsgivaravgifterna kan underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och öka jobbmöjligheterna.
Martin Ådahl (C) har föreslagit att arbetsgivaravgifterna ska sänkas för forskning och utveckling samt för löner upp till 25 000 kronor i månaden. Han vill också fortsätta ha en nedsatt arbetsgivaravgift för 15-17 åringar. Förslaget motiveras med att unga har svårt att få jobb på grund av höga ingångslöner och avgifter. Ådahl menar att sänkta avgifter kan minska bidragsberoendet och skapa fler enkla jobb. Förslaget förväntas kunna införas 2024 och beräknas leda till lägre skatteintäkter på 4 700 miljoner kronor per år. Målet är att stötta personer som behöver hjälp på arbetsmarknaden och skapa bättre förutsättningar för nya branscher.