Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
Regeringen har föreslagit att det ska bli svårare att få uppehållstillstånd i Sverige för anhöriginvandring och på grund av humanitära skäl. Detta förslag har fått positiv respons från Migrationsverket, men flera remissinstanser är kritiska till förslaget.
Det pågår en diskussion om huruvida förslaget strider mot FN:s barnkonvention och Sveriges tidigare åtagande. Vissa remissinstanser, som Barnombudsmannen och Länsstyrelsen i Stockholms län, är oroliga för att förslaget kan fördröja familjeåterförening och ha negativa konsekvenser för barns rättigheter.
En del remissinstanser ifrågasätter också förslaget att höja åldersgränsen för uppehållstillstånd vid anknytning från 18 år till 21 år. De pekar på att detta kan vara diskriminerande mot unga vuxna och inte ta tillräcklig hänsyn till deras rättigheter.
Majoriteten av remissinstanserna är överens om att förslaget att begränsa undantagen från försörjningskravet kan försvåra familjeåterförening och drabba sårbara grupper. Detta har fått kritik från flera håll.
Det finns även kritik mot förslaget att ändra tremånadersfristen för kvotflyktingar och försörjningskravet för anhöriginvandring. Det diskuteras också betydelsen av adekvata arbetsmarknadsinsatser och att ta hänsyn till barnets bästa.
Regeringen anser att det är nödvändigt att införa ett försörjningskrav i fler fall för att skapa en ansvarsfull migrationspolitik och främja integration. Europadomstolen har också stöttat användningen av försörjningskrav för familjeåterförening, men det kan finnas undantag för särskilda skäl.
Det har kommit kritik och farhågor från olika remissinstanser angående förslaget att ta bort möjligheten till uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. Det efterfrågas en tydligare barnkonsekvensanalys och beaktning av barnkonventionen.
Förändringarna innefattar även ändringar för barns möjlighet att få uppehållstillstånd. Det finns dock olika åsikter om hur förenligt förslaget är med barnkonventionen.
Regeringen planerar att lagändringarna ska träda i kraft den 1 december 2023. Vissa remissinstanser efterfrågar dock övergångsbestämmelser för att undvika svårigheter och förlorad effektivitet.
Regeringen föreslår också lagändringar i förvaltningsrätten för att skärpa villkoren för uppehållstillstånd på grund av anknytning och begränsa möjligheterna till humanitära uppehållstillstånd. Det förväntas minska antalet asylsökande och därmed minska arbetsbördan för Migrationsverket.
Vissa remissinstanser är oroliga över de negativa konsekvenserna som förändringarna kan ha för kommunerna, segregationen och barns rättigheter.
Regeringen har beslutat att lägga fram propositionen för ändringarna. Diskussionen om förslaget kommer att fortsätta.