Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
Nyligen har Miljöpartiet lämnat in en motion till Sveriges riksdag som fokuserar på en kapacitetsmekanism för elmarknaden. Förslaget inkluderar åtgärder som nedreglering, flexibilitet och endast användning av fossilfria resurser. Dessutom föreslås ett planeringsmål om grön baskraft till år 2030. Miljöpartiet argumenterar för att främja efterfrågeflexibilitet och betonar vikten av att kräva fossilfrihet för att minska elkonsumenternas kostnader och minska klimatpåverkan.
De olika motionerna från Miljöpartiet angående elmarknaden ska nu behandlas i Näringsutskottet i riksdagen. Flera engagerade riksdagsledamöter från Miljöpartiet arbetar för att driva igenom förslagen och påverka beslutsprocessen i utskottet.
Miljöpartiet föreslår att den strategiska reserven för elmarknaden bör inkludera efterfrågeflexibilitet för att öka kostnadseffektiviteten och gynna elkonsumenterna. De vill också att Sverige ska ha högre krav på fossilfrihet än EU, och enbart tillåta användning av fossilfria resurser i reserven. Dessutom vill partiet införa ett planeringsmål om 10 GW grön baskraft till år 2030 samt ge investeringsstöd för att främja utvecklingen av dessa kraftkällor och tekniker.
Chalmers universitet betonar vikten av investeringar i vätgaslagring för att bibehålla elsystemets stabilitet med tanke på den ökande vindkraftsutbyggnaden. Det finns en oro för att investeringar i grön baskraft kan påverkas av reservens inverkan på energimarknadspriserna.
Miljöpartiet fortsätter att driva på för införandet av ett planeringsmål och investeringsstöd för grön baskraft. De uppmanar riksdagen och regeringen att stödja deras förslag och arbeta för en mer hållbar och fossilfri elmarknad. Representanterna från Miljöpartiet som framför förslaget är Linus Lakso, Rebecka Le Moine, Katarina Luhr, Emma Nohrén och Elin Söderberg.