Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
En motion har föreslagit att regeringen bör ändra lagen om frysning av tillgångar. Tanken är att det ska krävas starkare misstankar för att kunna meddela beslut om frysning. Detta innebär att det måste finnas sannolika skäl för att en person misstänks för brott innan beslut om frysning kan tas.
Regeringen har föreslagit en ny lag om frysning av tillgångar för att uppfylla internationella förpliktelser. Detta görs i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolutioner och FATF:s rekommendationer. Enligt det nya förslaget kan beslut om frysning meddelas för personer som misstänks för terroristbrott eller som har dömts för brott enligt terroristbrottslagen. Dessutom föreslås det att tillgångar temporärt kan fryses enligt FN:s säkerhetsråds beslut.
Vänsterpartiet stöder syftet med regeringens förslag att stärka rättssäkerheten. Trots detta ifrågasätter de att beslut om frysning ska kunna meddelas på grund av misstankar om brott enligt terroristbrottslagen eller motsvarande brott i en annan stat. Enligt Vänsterpartiet bör det krävas starkare misstankar för att kunna fatta beslut om frysning.
Åklagarmyndigheten, Civil Rights Defenders (CRD) och Vänsterpartiet anser att det nuvarande beviskravet för frysning av tillgångar är för lågt. Detta medför risk för att sanktioner kan tillämpas felaktigt. CRD framhåller även risken för att vissa etniska grupper kan misstänkliggöras mer än andra. Vänsterpartiet instämmer i denna kritik och anser att det bör krävas starkare misstankar för att kunna fatta beslut om frysning.