Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
I motionen 2024/25:3264 lyfts behovet av att införa ett nytt mål för Kriminalvården med fokus på att effektivisera behandlingsverksamheten. Regeringen ställer sig bakom detta och prioriterar både behandlingsverksamheten och verkställighetsplaneringen för att möta utmaningar som överbeläggning och platsbrist.
Kriminalvården brottas med problem som överbeläggning och platsbrist, vilket gör det nödvändigt att öka expansionstakten och effektivisera verksamheten för att kunna tillhandahålla en optimal vård och behandling för intagna.
Trygghetsberedningen har lagt fram förslag för en kunskapsbaserad kriminalpolitik, vilket har fått stöd av Socialdemokraterna. Denna inriktning syftar till att stärka Kriminalvårdens arbete och säkerställa att insatserna baseras på beprövad kunskap.
EU-parlamentets utskott granskar strategiska dokument från EU-kommissionen och genomför subsidiaritetsprövningar av EU-förslag för att säkerställa att besluten är välgrundade och tar hänsyn till medlemsländernas intressen.
Regeringen har tagit till sig av Riksrevisionens iakttagelser och betonar vikten av Kriminalvårdens behandlingsverksamhet för att kunna möta de utmaningar och behov som uppstår till följd av ökad efterfrågan och straffskärpningar.
Trygghetsberedningen, tillsatt av regeringen, har lämnat tre betänkanden med förslag för att skapa ett tryggare samhälle. Vissa av dessa förslag har fått stöd från Socialdemokraterna och sätter fokus på att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera brottslighet.
I Kriminalvårdens kapacitetsrapport för perioden 2024-2033 redovisas behovet av resurser och åtgärder för att kunna möta den ökade belastningen och kraven på verksamheten. Det är en viktig grund för planering och utveckling av Kriminalvården framåt.