Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
Sveriges avgift till EU ökar på grund av covid-19 och kriget i Ukraina
Regeringen har presenterat en proposition (Prop. 2023/24:1) som handlar om Sveriges avgift till Europeiska unionen (EU). Avgiften har ökat på grund av utgifterna relaterade till covid-19 och kriget i Ukraina. Men den förväntas ändå bli lägre än vad man tidigare beräknat, eftersom Sveriges BNI-andel är mindre jämfört med andra medlemsstater. Avgiften påverkas också av importen från tredjeland och Storbritanniens utträde ur EU.
EU-avgiften finansierar EU-budgeten och kan förändras beroende på ändringar i budgeten. Sveriges mål är att ha en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. För att hålla koll på att pengarna används rätt följer Europeiska revisionsrätten och kommissionen upp resultaten.
Sveriges avgift till EU-budgeten har minskat jämfört med den antagna budgeten för 2022. Då inkluderades åtgärder mot covid-19. EU-budgeten för 2023 innehåller fler åtaganden och Sverige har arbetat för en restriktiv budget. Sverige har även stött utgiftsdrivande ändringsbudgetar för att finansiera åtgärder mot Rysslands invasion av Ukraina. Bedömningen är att offentliga medel används effektivt.
Fram till 2027 förväntas Sveriges avgift till EU-budgeten minska enligt en prognos. Men det pågår förhandlingar om både årsbudgeten för 2024 och en halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen för 2021-2027. Dessa förhandlingar kan påverka Sveriges avgift. Regeringen betonar vikten av att vara restriktiv och att hålla betalningsanslagen på rimliga nivåer.
Enligt förslaget i propositionen föreslås anslaget för Sveriges avgift till EU-budgeten år 2024 vara 40 744 809 000 kronor. Beslut om EU-budgeten för 2024 kommer att fattas senare under 2023.