Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
Folkhälsomyndigheten har nyligen genomfört en undersökning för att se hur barn och unga påverkades av covid-19-pandemin. Resultaten visar att för de flesta var det inte stora förändringar i deras vardag, men vissa grupper kände av en negativ påverkan. Det handlade framförallt om barn med funktionsnedsättning och tonårstjejer som upplevde problem med skolarbetet och kände sig stressade.
Barn och unga var inte så rädda för att själva bli smittade av viruset, men de var desto mer oroliga för att deras familjemedlemmar skulle bli svårt sjuka. Det visar på en annan sorts oro som barnen bar på under pandemin.
I jämförelse med vuxna var risken för barn att behöva sjukhusvård på grund av covid-19 mycket lägre. De flesta sjuka barn hade milda symtom och behövde inte vara på sjukhus särskilt länge. Ungefär 2 800 barn fick sjukhusvård och 240 behövde intensivvård under de första tre åren av pandemin.
Särskilt under omikronvågen i januari 2022 ökade behovet av sjukhusvård för barn. Även fram till februari 2024 hade över 600 barn fått hjälp för postcovid-symtom. Det är viktigt att barnens behov beaktas både under kriser och efteråt, samt att de ges möjlighet att vara delaktiga i beslut som påverkar dem.
Det understryks att barn behöver stöd för att kunna hantera och bearbeta sina känslor och upplevelser under och efter kriser. Att ha en fortsatt pandemiberedskap inom barnsjukvården är avgörande inför framtida pandemier för att kunna ge barnen bästa möjliga vård och stöd.
Folkhälsomyndigheten spelar en viktig roll som nationell kunskapsmyndighet för att främja folkhälsan och utveckla samhällets arbete för hälsa. De strävar efter att stärka folkhälsan som en del av samhällets utveckling för att skapa en bättre hälsa för alla i samhället.