Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
Konstitutionsutskottet har nyligen behandlat över 90 motioner om olika författningsfrågor från perioden 2023/24. Diskussionerna har främst kretsat kring Sveriges medlemskap i EU samt reglering av politiska partier och lobbyverksamhet.
Utskottet har kommit fram till att motioner angående EU-medlemskap och subsidiaritetsprövning inom EU bör avslås. Samtidigt har det framförts förslag om ökad insyn och reglering inom politiska och lobbyverksamheter. Ett särskilt stöd har givits till förslag om att öka transparensen kring partiernas finansiering.
Det diskuteras även lagar som syftar till att öka insynen i finansieringen samt införa restriktioner för statsråd. Nya lagförslag planeras att träda i kraft år 2025 för att förbättra regleringen inom detta område.
Anna Starbrink (L) och Märta Stenevi m.fl. (MP) har föreslagit grundlagsändringar för att stärka skyddet för transpersoner och advokaters oberoende. Dessa förslag är en del av arbetet med att säkerställa grundläggande rättigheter och skydd inom samhället.
Utöver ovan nämnda frågor har även diskussioner förts om Sveriges sekularitet, krislagstiftning, kommunal revision och rollen för Riksrevisionen. Riksrevisionen är en viktig myndighet som ansvarar för att granska statens verksamhet och rapportera till riksdagen.
I framtiden planeras utredningar kring olika ämnen, såsom monarkens immunitet, fackföreningsmedlemmars skydd samt oberoendet för public service. Dessa utredningar syftar till att belysa och förbättra olika aspekter av samhällets funktion.
Riksdagen har tagit ställning till olika motioner gällande ändringar och åtgärder, inklusive skärpt lagstiftning för partibidrag, förbud mot utländsk finansiering av partier samt grundlagsskydd för domstolarnas och advokaternas oberoende. De beslut som fattas kommer att meddelas till regeringen för vidare åtgärder.