Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
Regeringen föreslår att straffen för brott begångna inom kriminella nätverk, som olaga tvång och våldsamma uppgörelser, ska skärpas. Även narkotikabrott ska bestraffas hårdare. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna och förväntas träda i kraft år 2023.
Regeringen samarbetar även med Moderaterna för att bekämpa skjutvapenvåld och minska inflytandet från kriminella nätverk. Det inkluderar stärkt polisverksamhet och åtgärder för att minska deras makt och påverkan i samhället. Förslaget inkluderar också skärpningar för rån och andra allvarliga brott samt utvidgat straffansvar för unga som begår brott tillsammans med andra.
Det finns olika åsikter om regeringens förslag. Många ser dem som ett steg i rätt riktning för att minska våldsnivån och skydda individer och samhället. Men det finns också kritik och delade åsikter om proportionaliteten och effektiviteten av straffskärpningarna.
Regeringen har även utvärderat straffbestämmelserna för människoexploatering och narkotikabrott. För människoexploatering föreslås en särskild straffbestämmelse för involvering av minderåriga i brottslighet istället för att utvidga befintlig lagstiftning. För narkotikabrott har det skett en praxisomläggning där sort och mängd inte längre är de enda faktorerna som påverkar straffvärderingen. Andra omständigheter bör också beaktas. Regeringen föreslår skärpta straff för narkotikaförsäljning och en särskild straffskala för detta brott.
Regeringen föreslår också skärpt häktning för misstänka brottslingar inom åldersgruppen 18-20 år, trots kritik från vissa remissinstanser och Hovrätten för Västra Sverige. Minimistraffet för narkotikabrott föreslås höjas till sex månaders fängelse. Det föreslås även höjda minimistraff för rån och grov utpressning, även om vissa remissinstanser anser att det inte är nödvändigt då många redan häktas enligt nuvarande regler.
Förändringarna förväntas öka kostnaderna för Kriminalvården med 800 miljoner kronor. Det finns varningar om utmaningar för andra myndigheter inom rättsväsendet. Regeringen har dock tillfört medel för att täcka kostnaderna. Lagrådet efterfrågar lösningar på praktiska problem för Kriminalvården.
Regeringen tror att förändringarna kommer påverka brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet. Brottsförebyggande rådet tror att vissa av förslagen kan avskräcka brottslighet och leda till högre prioritering av utredningar. Kostnadsökningarna förväntas kunna hanteras inom befintliga resurser. Förändrade straffbestämmelser kan påverka kriminella nätverk och minska vissa brott. Det är också viktigt att förändringarna beaktar barns rättigheter enligt barnkonventionen. Förslagen kan till syvende och sist minska inflytandet från kriminella nätverk och skapa tryggare miljöer, men det förväntas att män kommer påverkas mer än kvinnor.
Flera specifika förslag finns, såsom häktning av misstänkta för allvarliga brott som avviker eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Ändringar görs också avseende hemlig avlyssning och straff för grovt olaga tvång. Texten handlar om proposition 2022/23:53, som omfattar ändringar i narkotikastrafflagen och rättegångsbalken gällande häktning. Tullverket och Kustbevakningen får även ökade befogenheter vid rattfylleribrott, och terroristbrottslagen ändras för att bekämpa brottslighet inom kriminella nätverk. Lagrådet har haft invändningar men regeringen har ändå beslutat om propositionen.