Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
Regeringen har lagt fram en proposition om en ny lag om ordningsvakter. Syftet med förslaget är att modernisera och effektivisera regelverket för ordningsvakter samtidigt som deras befogenheter ökas. Förändringarna kommer att träda i kraft 2024 och fokus ligger på deras roll i förhållande till polisen.
Förslaget har både fått positiva och negativa reaktioner. Regeringen anser att ordningsvakter kan bidra till att upprätthålla lag och ordning, men det finns de som är skeptiska till förslaget. Diskussionen omfattar bland annat tillståndsprocessen, reglerna för ordningsvaktens befogenheter, deras användning vid evenemang och de krav på lämplighet som ska ställas.
Regeringen föreslår också förändringar av straffregleringen och införande av tystnadsplikt för ordningsvakter. Polismyndigheten och regeringen är överens om att även underrättelseinformation bör inkluderas.
De nya lagarna och författningsändringarna förväntas träda i kraft den 1 januari 2024, men det finns delade åsikter och oro för effekterna på polisnärvaron och rättsväsendet. Vissa remissinstanser efterfrågar tydligare riktlinjer för barns rättigheter och tillsyn.
Texten handlar om förslag på lagändringar för att öka användningen av ordningsvakter. Förslagen inkluderar att ge ordningsvakter fler befogenheter, förbättrad utbildning och ändringar i alkohollagen. En ny ordningsvaktslag föreslås träda i kraft 2023.
Polismyndigheten kommer att ansvara för ordningsvakterna och brott mot reglerna kan straffas med böter eller fängelse. Lagrådet har föreslagit ytterligare ändringar för att klargöra förfaranden och ansvar. Regeringen kommer att fatta beslut om propositionen för den nya lagen.