Förslag om nationella minoritetsspråk i gymnasieskolan

Regeringens förslag om nationella minoritetsspråk i gymnasieskolan

Regeringen har presenterat en proposition till riksdagen för att utöka elevers rätt att läsa nationella minoritetsspråk i gymnasieskolan. Förslaget innebär att kravet på goda kunskaper i minoritetsspråket för modersmålsundervisningen tas bort och att elever istället ska kunna läsa språken som nybörjare. Målet är att främja användningen av minoritetsspråk och efterlevnad av internationella åtaganden.

Stöd från majoriteten av remissinstanserna

Förslaget har fått stöd från majoriteten av de instanser som fått remissen. Det betyder att många personer och organisationer som fått chansen att tycka till om förslaget har varit positiva till det.

Andra ändringar föreslås också

Regeringen föreslår även några andra ändringar. Till exempel ska benämningen på dokumentet efter anpassad gymnasieskola ändras. Dessutom vill regeringen avskaffa bestämmelserna om allmän tolk i rättegångsbalken. Det här handlar om hur tolkar används i domstolar.

Påverkan på dataskyddsregler och kostnad för förslaget

Det har också diskuterats hur behandlingen av personuppgifter inom modersmålsundervisningen påverkar dataskyddsregelverket. Förslaget beräknas kosta cirka 1 miljon kronor per år. Det innebär att regeringen kommer att behöva betala den här summan varje år för att genomföra förslaget.

Stöd till kommuner och konsekvenser för elever med funktionsnedsättning

Regeringen föreslår att ekonomiskt stöd ges till kommuner för att kunna erbjuda fler elever undervisning i nationella minoritetsspråk. En annan viktig fråga är konsekvenserna för elever med funktionsnedsättning. Det är viktigt att se till att dessa elever också kan läsa sitt minoritetsspråk som modersmål och att deras behov tas hänsyn till.

Behov av fler lärare med kunskap i minoritetsspråk

Om förslaget blir verklighet kan det leda till ett ökat behov av lärare med kunskap i minoritetsspråken. Det är viktigt att det finns tillräckligt med lärare som kan undervisa i dessa språk för att kunna möta elevernas behov.

Tidpunkt för ikraftträdande av lagändringar

Förändringarna i rättegångsbalken, som handlar om tolkar, föreslås träda i kraft 2024. Förändringarna gällande nationella minoritetsspråk i gymnasieskolan föreslås träda i kraft från 2020.

Avslutningsvis kan man säga att regeringens förslag syftar till att stärka elevers rätt att läsa sitt minoritetsspråk som modersmål och att främja användningen av minoritetsspråk i Sverige.