Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
En rapport från Riksrevisionen har nyligen undersökt Polismyndighetens hantering av mängdbrott och funnit flera brister. Detta har påverkat effektiviteten negativt. Regeringen kommer att följa upp för att förbättra situationen.
Enligt Riksrevisionen har bristen på tillräckliga resurser och bristande kompetensutveckling haft en negativ inverkan på polisens effektivitet. Detta behöver förbättras och Riksrevisionen rekommenderar att resurser och kompetens fördelas mer rättvist. Samverkan och utbildning behöver också förbättras.
Trots Riksrevisionens rekommendationer anser Polismyndigheten att inga ytterligare åtgärder behövs för att förbättra situationen.
Regeringen har gett Polismyndigheten uppdraget att öka den operativa förmågan och polistätheten.
Riksrevisionen påpekar också brister i polisens hantering av digital brottslighet och behovet av förbättrad samverkan och system för e-anmälningar.
En enkätundersökning från Riksrevisionen visar att det finns brister i polisens utredningsarbete, vilket troligtvis beror på brist på resurser och hög arbetsbelastning. Det finns även problem med hanteringen av brottsaktiva personer och internationella brottsnätverk.
Riksrevisionen rekommenderar mer stöd och samordning för att underlätta arbetet för lokalpolisområdena. Det finns brister i utredningsprocessen och personalbrist. Polisen behöver mer information och utbildning kring förundersökningsbegränsning. Det finns också svårigheter med ärendesamordning och överbelastning vid lokalpolisområdena.
Åklagare och åklagarmyndigheten önskar ge mer feedback till polisen för att förbättra utredningarna.
Polismyndigheten behöver förbättra bemanning och organisering, samt hantera mängdbrott bättre. Lokalpolisområden tar egna initiativ men behöver bättre resurser och styrning. Problemen med områdespolisverksamheten diskuteras efter polisreformen 2015.
Polisen behöver rekrytera och behålla personal bättre, både inom utredningsarbetet och som specialister.
Antalet anmälda bedrägerier har minskat sedan 2018, men har ökat markant över de senaste årtiondena. Uppklaringsgraden för bedrägerier är låg och det finns brister i personalens placering och tillgänglighet. Lokalpolisområden fokuserar på bemanning istället för resursfördelning.
Riksrevisionen har identifierat brister inom polisens arbete. Dessa inkluderar bristande resursfördelning, bristande kunskaper och erfarenhet hos förundersökningsledare, brister i HR-avdelningens utbildningsverksamhet samt behov av ökad insikt i rättskedjan, bättre stöd för våldsutsatta kvinnor och kompetensutveckling inom lokalpolisområdena. Det finns också brister i den digitala kompetensen och hanteringen av digital brottslighet.
Riksrevisionen har även noterat problem inom bekämpningen av brottslighet, inklusive bristande kunskap och samarbete när det gäller internationella brottsnätverk, samt brist på tid för reflektion och feedback. Regeringen har visserligen ökat anslagen, men har varit passiv i att anpassa lagstiftningen till förändringar inom digitalisering och brottslighet. Polisen har fått extra resurser och teknikutveckling, men det finns fortfarande brister och utmaningar.
Riksrevisionen kritiserar regeringen för bristande tydlighet och utvärdering samt svårigheter med rekrytering och utbildning. Mängdbrott och Polisens kontaktcenter är inte effektivt hanterade och det finns också brister inom utredningsverksamheten och resursfördelning. Riksrevisionen rekommenderar bättre teamarbete och kunskapsöverföring, anställningsbegränsningar för civila påverkar den operativa förmågan negativt och IT-systemen är bristfälliga. Riksrevisionen ger sex rekommendationer för att förbättra situationen inom polisen.