Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
Riksrevisionen har undersökt hur Polismyndigheten hanterar särskilda händelser riktade mot organiserad brottslighet. De konstaterar att det finns brister i dokumentationen, uppföljningen och registreringen av händelserna. Det saknas även tydliga kriterier för att inleda sådana händelser.
Trots bristerna bedömer Riksrevisionen att de särskilda händelserna är effektiva på kort sikt. Men på längre sikt kan det finnas negativa konsekvenser för lokalpolisområden. Regeringen anser att Polismyndigheten bör hantera Riksrevisionens rekommendationer.
En granskning har visat att det finns bristande kriterier och kommunal involvering vid beslut om särskilda händelser. Ledningen och styrningen fungerar bättre vid dessa händelser, vilket kan leda till snabbare resultat. Men det finns brister i ledning och styrning vad gäller information och kommunikation inom linjeverksamheten.
Användningen av särskilda händelser kan vara en indikation på problem inom ledning och styrning, och det kan innebära att resurser inte fokuseras tillräckligt mot grov brottslighet. Det har rapporterats om en ökad användning av särskilda händelser i olika situationer. Dessutom finns brister i hanteringen av avvikelser och registren som är kopplade till särskilda händelser.
Det har gjorts en förfrågan om tillfällig resursförflyttning av 238 personer i region Stockholm, och förflyttningen har förlängts flera gånger. Det finns oro för att förflyttningen aldrig kommer att avslutas och att den kan påverka regionens förmåga att attrahera och rekrytera personal. Även om Polismyndigheten har tagit fram riktlinjer och en handbok för särskilda händelser saknas det vägledning för avslutning.
Riksrevisionen konstaterar att det finns brister i rutinerna och planeringen för avslutning av särskilda händelser. Särskilda händelser påverkar det lokala lägesbildsarbetet negativt, vilket kan leda till inställda aktiviteter inom brottsförebyggande arbete samt påverka kontinuiteten i arbetet mot riskungdomar och medarbetare med personkännedom. Längre kommenderingar och tydligare uppdrag föreslås som en möjlig lösning på vissa problem.
Kommunerna saknar information om polisens särskilda händelser, och samverkan mellan polis och kommun påverkas även av coronapandemin. Dessutom brister det i att tillvarata erfarenheter och kunskap från tidigare händelser. Polismyndigheten följer och utvärderar sällan åtgärderna vid särskilda händelser och involverar inte kommunerna strukturerat. Uppföljningsfrekvensen är låg, och det finns brister i utvärdering och kunskapsspridning inom Polismyndigheten.
Riksrevisionen rekommenderar att Polismyndigheten förbättrar ledningen och styrningen, inklusive tydliga mål och kriterier. Det behövs även ökad samverkan med kommunerna samt bättre uppföljning och utvärdering av särskilda händelser. Vidare bör det ökas användning av vedertagna metoder i arbetet mot grov brottslighet.
Det framkommer att det har funnits problem med felaktiga registreringar av händelser. Men efter en rensning återstår nu 1 556 särskilda händelser.
Regeringen ska skriva en skrivelse baserat på Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser mot organiserad brottslighet.