Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
Regeringen har svarat på Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket för 2022.
Riksrevisionen anser att regeringens redovisning är bristfällig och att metoden för beräkning av det strukturella sparandet inte följer vedertagen metod. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen motiverar sin neutrala finanspolitik tydligare och förbättrar handlingsreglerna för samspelet mellan finans- och penningpolitiken.
Regeringen delar vissa av Riksrevisionens bedömningar och arbetar med att förbättra propositionerna enligt rekommendationerna. Det finns dock oenighet om regeringens metodförändring för det strukturella sparandet och redovisningen av den föreslagna finanspolitiken som neutral.
Regeringen betonar vikten av transparens och tydlighet, samtidigt som de tar hänsyn till penningpolitiken vid hög inflation. De strävar efter att bli mer transparenta och förbättra redovisningen av finanspolitiken. Regeringen har även klargjort att beräkningarna av det strukturella sparandet skiljer sig åt på grund av olika hantering av variabler.
Riksrevisionen anser inte att höjningen av utgiftstaket strider mot det finanspolitiska ramverket, men rekommenderar att regeringen överväger att justera ner nivåerna vid minskade behov av marginaler. Regeringen delar delvis Riksrevisionens bedömning och anser att ändringar av utgiftstaket bör göras i speciella fall. De håller även med om behovet av ett mer utvecklat finanspolitiskt ramverk gällande penningpolitiken. Diskussion om detta kommer att ske vid nästa översyn av överskottsmålet.
Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket och funnit brister i redovisningen och transparensen. De rekommenderar tydligare definitioner och bättre redovisning av finanspolitikens inriktning. Riksrevisionen efterlyser även ett mer utvecklat ramverk för samspelet mellan finans- och penningpolitik.
Regeringen hävdar att de redan vidtagit åtgärder i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer. Granskningen betonar också vikten av att hålla sig nära överskottsmålet och redogöra för återgång till målet vid avvikelser.
Texten diskuterar olika aspekter av det finanspolitiska ramverket och Riksrevisionens granskning av regeringens redovisning av finanspolitiken. Det nämns att det finns skillnader mellan regeringens och expertmyndigheternas prognoser som behöver förklaras.
Skuldankaret och utgiftstaket diskuteras också, liksom det kommunala balanskravet. Riksrevisionen har funnit brister i regeringens redovisning, bland annat att det saknas information om en metodförändring som påverkar det strukturella sparandet. Trots vissa reformer försvagar sparandet fortsatt inte nivån för överskottsmålet i budgetpropositionen. Riksrevisionen anser att regeringen bör ha en plan för att återgå till målet. Dessutom har Riksrevisionen funnit att regeringen har ändrat metoden för att beräkna det strukturella sparandet utan att informera om förändringen eller dess konsekvenser. Metodförändringen påverkar det strukturella sparandet både framåt och bakåt i tiden. Det är också oklart vad som orsakar skillnaderna mellan regeringens och expertmyndigheternas prognoser. Riksrevisionen kritiserar regeringen för bristfällig redogörelse av skillnader mellan prognoser för det strukturella sparandet. Regeringens redovisning av finanspolitikens inriktning anses också vara otydlig och missvisande.
Texten tar även upp behovet av ett mer utvecklat ramverk för att hantera konsekvenserna av finanspolitiken för penningpolitiken. Hanteringen av skuldankaret är transparent, men det finns en risk att den offentliga sektorns bruttoskuld kommer att understiga den nedre gränsen för toleransintervallet. Utgiftstaket har höjts betydligt, men det är oklart vad som har påverkat valet av nivå. I den ekonomiska vårpropositionen föreslås en höjning av utgiftstaket och regeringen har även justerat utgiftstaket för 2025 på grund av högre inflation.
Riksrevisionen har kritiserat regeringen för bristande tydlighet kring skatteuttag och kommunsektorns balanskrav. Metodförändringen av sparandet i kommunsektorn får konsekvenser för tolkningen av den finanspolitiska inriktningen. Riksrevisionen efterfrågar bättre jämförelser av prognoser och rekommenderar att regeringen justerar ner utgiftstaket och ökar transparensen.
Regeringen har beslutat att skicka en skrivelse om rapporten till Finansdepartementet.