Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
En motion har lämnats in för att avslå regeringens förslag om skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål. Propositionen innebär att den som blir dömd för brott kan bli skyldig att återbetala dubbelt så mycket som rättshjälpsavgiften.
Kritiker menar att detta förslag kan vara oförenligt med rätten till en rättvis rättegång och försvarare i brottmål. De tycker också att återbetalningsskyldigheten bör vara anpassad efter den dömdes inkomst och ekonomiska förhållanden.
Flera remissinstanser motsätter sig förslaget, inklusive Sveriges Advokatsamfund. De menar att det skulle kunna vara orimligt bördigt för personer med låg inkomst. Istället föreslår de att nivåerna i rättshjälpslagen bör anpassas.
Stockholms universitet och Lunds universitet är också kritiska till att inkomstgränsen för rättshjälp inte har höjts på länge. De är emot en lösning som skulle sätta vissa människor i en sämre situation.
Remissinstanser som JO och Brottsförebyggande rådet påpekar att att bli skuldsatt kan göra det svårare för personer att sluta begå brott. De menar alltså att en ökad återbetalningsskyldighet kan få negativa konsekvenser för de dömda.
Vänsterpartiet stödjer kritiken från remissinstanserna och föreslår istället en ökning av anslaget till rättsliga biträden för att höja inkomstgränsen för rättshjälp. De anser att det är orättvist att människor som redan är ekonomiskt utsatta påverkas av signalpolitik inom kriminalpolitiken.
Regeringens förslag bedöms kunna leda till ökad skuldsättning hos dömda personer. Dock anses riskerna vara små enligt regeringen, som tycker att viss ökad skuldsättning kan tolereras. Vänsterpartiet rekommenderar dock att riksdagen avslår regeringens proposition om skärpt återbetalningsskyldighet i brottmål för att skydda ekonomiskt utsatta människor.