Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
En ny kartläggning från Socialstyrelsen visar att antalet barn och unga i Sverige som får en ADHD-diagnos har ökat med ungefär 50 procent under de senaste tre åren. Framför allt är ökningen stor bland de yngsta barnen. Sedan 2006, när Socialstyrelsen började kartlägga förskrivningen av ADHD-läkemedel i Sverige, har ökningen varit mycket stor.
Enligt kartläggningen är det framför allt bland flickor i åldern 10-17 år som ökningen av ADHD-diagnoser har varit märkbar. Uppgifter om uttag av läkemedel ger oss en indication på hur många som har fått diagnosen ADHD, och enligt dessa uppgifter inleder cirka 75 procent av skolbarnen i åldern 10-17 år en läkemedelsbehandling efter att de har fått diagnosen.
Man förväntar sig att andelen personer med ADHD-diagnos kommer att öka ännu mer, särskilt bland pojkar. Totalt sett finns det inga större skillnader mellan könen i antalet ADHD-diagnoser. Det finns dock regionala skillnader i hur adhd-läkemedel förskrivs i Sverige.
Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för vård och stöd vid ADHD och autism. Dessa riktlinjer är till för att ge vårdpersonal vägledning i hur man bäst kan behandla och stödja personer med dessa diagnoser. En uppdaterad version av riktlinjerna förväntas att publiceras år 2024.
Enligt den nya kartläggningen är barn bland de allra yngsta åldrarna mest utsatta för ADHD-diagnoser. Det är viktigt att ha i åtanke att ADHD förekommer både hos pojkar och flickor, och att antalet diagnostiseringar och läkemedelsförskrivningar för denna diagnos har ökat betydligt sedan 2006.