Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
Civilutskottet kritiserar förslaget om sena betalningar
Civilutskottet anser att EU-förslaget om bekämpning av sena betalningar vid affärstransaktioner inte är nödvändigt och inte följer subsidiaritetsprincipen. Utskottet tycker att vissa delar av förslaget begränsar företagens möjlighet att göra avtal fritt. Därför föreslår de att Sveriges riksdag ska lämna ett motiverat uttalande till Europaparlamentet.
Vad handlar förslaget om?
Förslaget innebär att betalningstider, dröjsmålsränta och förseningsersättning ska bli mer enhetliga vid handelstransaktioner inom EU. Medlemsländerna ska också utse myndigheter som ska övervaka att reglerna följs.
Varför är förslaget problematiskt?
Riksdagen ifrågasätter om det verkligen behövs en EU-förordning för att bekämpa sena betalningar vid affärstransaktioner. De tycker att förslaget inskränker på företagens rätt att fritt göra avtal, vilket inte är i linje med subsidiaritetsprincipen. Trots detta poängterar de dock att det är viktigt att bekämpa sena betalningar och långa betalningstider.
Vad händer nu?
Riksdagen vill ha en närmare analys av förslaget för att se om det verkligen behövs och om det går att göra förbättringar. I och med det motiverade uttalandet kan riksdagen påverka beslutet om förordningen i Europaparlamentet.
Sammanfattning
Civilutskottet är kritiska till EU-förslaget om bekämpning av sena betalningar vid affärstransaktioner. De tycker att förslaget inte behövs och att det begränsar företagens rätt att fritt kunna göra avtal. Riksdagen kommer att lämna ett motiverat uttalande till Europaparlamentet och vill ha en närmare analys av förslaget för att se om det kan förbättras. Trots kritiken betonar riksdagen vikten av att bekämpa sena betalningar och långa betalningstider.