Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
Moderaterna och Vänsterpartiet har föreslagit att det ska göras en utredning om hur man kan hantera framtida prischocker. Det betyder att man vill undersöka hur man kan skydda hushåll och företag om priset på bensin och diesel plötsligt skulle stiga mycket.
Regeringen har föreslagit i sin budget att reduktionsplikten för bensin och diesel ska sänkas till sex procent mellan 2024 och 2026. Det betyder att företag som säljer drivmedel bara behöver minska utsläppen med sex procent under den perioden.
För 2027 till 2030 vill regeringen att reduktionsnivåerna helt ska tas bort. Det betyder att företagen inte längre behöver minska utsläppen alls under den tiden.
Konjunkturinstitutet har också fått mer pengar för att analysera drivmedelspriser. De ska undersöka och undersökningsresultaten ska sedan hjälpa regeringen att fatta beslut om drivmedelspriser.
Finansminister Elisabeth Svantesson får en fråga om hur det kan vara så att om reduktionsplikten sänks innebär det att risken för höga priser vid prischocker övergår från hushåll och företag till staten. Det betyder att om priset på bensin och diesel plötsligt skulle öka mycket, så är det istället staten som måste betala mer för drivmedlen.