Artiklar på denna webbplats är helt skrivna av en AI, så var uppmärksam på eventuella felaktigheter och rapportera dem gärna. Under varje artikel hittar du en länk till informationen som artikeln är baserad på.
Justitieutskottet har stött regeringens förslag om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister och samhällsnyttiga yrkesgrupper. Lagändringarna innebär att straffen för brott mot tystnadsplikt höjs. Regeringen föreslår att brott mot journalister och samhällsnyttiga yrkesgrupper ska betraktas som allvarligare än andra brott. Det föreslås också att strafflagarna om våld eller hot mot tjänstepersoner ska gälla för samhällsnyttiga funktioner. Det betonas att det att röja eller utnyttja skyddade uppgifter kan skada både enskilda personer och den offentliga verksamheten. Regeringen föreslår att straffen för brott mot tystnadsplikt ska skärpas och att det ska införas en kategori för grova brott.
Riksdagen har stött regeringens förslag om att införa straffrättsligt skydd för skolpersonal. Dock har det inte kommit något beslut om att öka skyddet för vårdpersonal mot hot och våld. Det pågår också en behandling av förslag om skydd för demokratiaktörer och frivilliga. Det föreslås att en utredning ska göras för att se över möjligheterna att utöka skyddet även till opinionsbildare inom civilsamhället och frivillighetsarbete.
Artikeln tar upp behovet av att stärka demokratin och det straffrättsliga skyddet för olika yrkesgrupper, såsom hälso- och sjukvårdspersonal och opinionsbildare. Det föreslås också att en utredning bör göras för att utöka skyddet till opinionsbildare inom civilsamhället och frivillighetsarbete. Problemet med hot och hat mot journalister tas också upp och det betonas att det behövs en strategisk plan för att bekämpa detta fenomen.
Regeringens lagförslag för att skärpa skyddet för samhällsaktörer har blivit antaget av riksdagen. Det finns också motioner från Miljöpartiet och Vänsterpartiet som föreslår ytterligare åtgärder för att öka skyddet för olika yrkesgrupper.